Kroatien

Kroatien är ett vinland som förtjänar långt mer uppmärksamhet än det får. Med en kustlinje som sträcker sig längs Adriatiska havet, över tusen öar och ett inlandsklimat som varierar från medelhavsmilt till kontinentalt strävt, erbjuder landet en imponerande mångfald av terroir och vinstilar. Det finns 13 kroatiska viner tillgängliga i Sverige – ett blygsamt antal som inte alls speglar den rika vinkultur som döljer sig bakom Kroatiens gränser ^[1].

Kroatiens vinhistoria sträcker sig tillbaka till de antika grekerna, som etablerade kolonier längs den dalmatiska kusten och på öarna redan på 500-talet f.Kr. Under romarriket blomstrade vinodlingen, och den har i princip aldrig upphört sedan dess. Under venetiansk kontroll (1400–1700-talet) exporterades dalmatiska viner till hela Medelhavsområdet. Det jugoslaviska systemet förde med sig kollektivisering, men efter självständigheten 1991 och det efterföljande kriget har en ny generation vinmakare byggt upp industrin från grunden ^[2].

Den mest sensationella upptäckten i kroatisk vinhistoria kom på 1990-talet, när DNA-analyser avslöjade att den dalmatiska druvan Crljenak Kaštelanski – en sällsynt sort som nästan gått förlorad – var genetiskt identisk med Kaliforniens Zinfandel och Italiens Primitivo. Plavac Mali, Kroatiens mest planterade röda druvsort, visade sig vara ett barn av Crljenak Kaštelanski och Dobričić. Detta innebär att Zinfandels ursprung kan spåras till den dalmatiska kusten, en upptäckt som skakade vinvärlden ^[3].

Kroatien delas in i två huvudsakliga vinregioner: det kontinentala inlandet och den kustnära zonen. Den kustnära zonen domineras av Dalmatien och Istrien. Dalmatien, med sina branta, terrasserade vingårdar som kastar sig ner mot det klarblå Adriatiska havet, är hemvist för Plavac Mali. De bästa vinerna kommer från Dingač och Postup på halvön Pelješac – Kroatiens första skyddade ursprungsområden, etablerade redan 1961.

Plavac Mali ger kraftfulla, mörka viner med höga tanniner, intensiv frukt och toner av mörka körsbär, torkade plommon och örter. De bästa exemplen, särskilt från Dingač, där vinstockarna växer på brant sydsluttning med utsikt över havet, kan vara verkligt remarkabla och kan lagras i tio till femton år. Druvan kräver mycket sol och värme – något den dalmatiska kusten har i överflöd ^[4].

Istrien, halvön i nordväst som gränsar till Slovenien och Italien, har en helt annan vinprofil. Här dominerar Malvazija Istarska (Malvasia) bland de vita druvorna, och den ger eleganta, minerala viner med toner av citrus, örter och mandel. Teran (samma druva som Sloveniens Refošk) är den viktigaste röda sorten och ger jordiga, syrliga viner med karaktär. Istrien har under det senaste decenniet blivit en gastronomisk destination i klass med Toscana, med tryffel och olivolja som komplement till de lokala vinerna.

I det kontinentala inlandet, framför allt i Slavonien och kring Zagreb, produceras framför allt vita viner. Graševina (Welschriesling) är den mest odlade druvan i hela Kroatien och ger fräscha, fruktiga viner. Slavoniens bästa Graševina-viner, särskilt från Kutjevo, kan vara överraskande komplexa och åldringsvärdiga. Regionen påminner om Österrike och norra Slovenien i stil.

Kroatien har ett modernt klassificeringssystem med två nivåer av skyddad beteckning: Zaštićena oznaka izvornosti (ZOI, motsvarar PDO) och Zaštićena oznaka podrijetla (ZOP). Systemet har utvecklats i takt med EU-medlemskapet 2013 och ger en viss struktur åt en annars ganska fragmenterad industri. Kvaliteten varierar stort mellan producenter ^[5].

Bland de mest intressanta kroatiska producenterna kan nämnas Saints Hills i Dalmatien (med Michel Rolland som konsult), Bibich i norra Dalmatien, Clai och Coronica i Istrien samt Krauthaker i Slavonien. Dessa producenter visar att Kroatien har potential att producera viner i absolut toppklass.

Med sin fantastiska kustlinje, sina unika inhemska druvor och sin koppling till Zinfandels ursprung har Kroatien alla ingredienser för att fånga vinvärldens uppmärksamhet. De 13 viner som finns på Systembolaget är bara ett litet smakprov – men det räcker för att väcka nyfikenheten.